I en tid då yttrandefrihet, religionskritik och integration är heta ämnen i Sverige, har mordet på Salwan Momika blivit en symbolisk vändpunkt. Den 38-årige irakiern, känd för sina offentliga koranbränningar, blev brutalt mördad i sin lägenhet i Södertälje den 30 januari 2025. Detta mord har inte bara lyft frågor om säkerhet och yttrandefrihet utan också om den svenska inställningen till islam.
Vad Hände? Salwan Momika blev skjuten till döds under en livesändning på TikTok. Natten till den 30 januari hörde polisen om skottlossning i Hovsjö, Södertälje, och anlände till platsen för att finna Momika död. Fem personer greps kort därefter och anhölls som misstänkta för mordet.
Hur Hände Det? Mordet skedde under en livestream, vilket gjorde det till en publik händelse och ökade chocken och uppmärksamheten kring fallet. Detta har också inneburit att polisen har fått mycket att gå på i form av digitala bevis, men samtidigt har det gjort händelsen till en offentlig skådeplats som kan ha inspirerats av eller syftat till att sprida ett budskap.
Vem är Misstänkt? De fem anhållna har inte identifierats publikt, men det finns spekulationer om att mordet kan ha beställts från utlandet, med särskilt fokus på Irak där Momika var känd och där ett pris på hans huvud hade utfästs. Det har också nämnts att någon form av extremistgrupp eller statlig aktör med intresse av att straffa Momika för hans handlingar mot islam kunde ligga bakom.
Teorier:
Beställningsjobb från främmande makt: En av de mest diskuterade teorierna är att mordet kan ha varit ett beställningsjobb, kanske från en regering eller extremistgrupp i Mellanöstern. Detta baseras på Momikas uppenbara hotbild efter sina koranbränningar och de belöningar som utfästs för hans död.
Inhemska islamister: En annan teori är att mordet utfördes av inhemska extremister som reagerade på Momikas offentliga provocerande av islam. Detta skulle kunna vara ett försök att symboliskt ”försvara” religionen.
Personligt vendetta: Mindre troligt, men fortfarande en teori, är att det kunde vara en personlig vendetta, kanske av någon som känt sig personligen kränkt eller förolämpad av Momikas handlingar.
Sociala Medier och Reaktionskartan: Oavsett om mordet var ett beställningsjobb från en stat eller inte, har reaktionerna på sociala medier varit tydliga. Tusentals kommentarer och inlägg visar en glädje över Momikas död, med fraser som ”Allah är störst” och ”Rätt åt honom” i kommentarsfält på olika plattformar. Detta har lett till en diskussion om huruvida den offentliga glädjen över mordet på en religionskritiker kan ses som ett tecken på ett djupare problem i samhället gällande integration, yttrandefrihet och religionsfrihet.
Salwan Momikas död kan mycket väl bli en vändpunkt i hur Sverige och svenskar ser på yttrandefrihet, religionskritik och islam. Mordet ställer frågor om hur man ska hantera hot mot yttrandefriheten, hur säkerhet för kritiker av religion kan säkras, och vad det betyder för demokrati och mänskliga rättigheter när en sådan händelse möts med jubel på sociala medier. Det är en komplex historia om frihet, rättigheter, och de farliga gränserna mellan dem.